Game jams are time-bounded game development events, often 48h hours in length, where people gather, form teams and create games. The games can be digital, like video games or mobile games, or physical, like board games; short or long; completed or mid-development — depending on the event design. Game jams can be open to people of any background: hobbyists, professionals, students, and complete beginners.
For this thesis, eight game jam activists or game jam organizers were interviewed about their experiences, attitudes and ideas regarding learning at game jams. The study aims to find out how people learn at game jams, why, and what the pedagogy of game jams actually brings to the learner. It deals with questions of pedagogical assumptions, experiences and praxis.
All of the interviewed had experiences of learning at jams, and some had experiences of teaching through or at jams as well. This study suggests that learning at game jams is practical and problem-based, and asymmetric in that not all jammers learn the same things. During game jams, participants can learn vital game development skills such as scoping, communication and prioritization, technical skills, and interpersonal skills. The interviewed saw game jams as a great opportunity to test new disciplines, hone existing skills and challenge themselves. Game jams could also foster metacognitive skills.
The learning often happens in a subtle, unforced, solution-minded way. The process is open for experimentation and discovery. The learning is social, and the team, and other game jammers on site, is important to the learning of individual jammers as well. The interviewed valued the community around game jams too.
On the whole, the interviewed expressed an enthusiastic and positive attitude toward learning at game jams, and saw many possibilities for integrating game jams into formal learning environments. Challenges include preserving the autonomy of the jammers, scheduling, and unrealistic expectations caused by lack of prior knowledge of game development. They saw many opportunities as well, and suggested ways to overcome the challenges. The interviewed also discuss good organization and social facilitation praxis, and game jam game development.
The study suggests that game jams can be very potent for learning, and the interviewed experienced similar learning as prior research suggested. Since the study is focused on the Finnish jam community, studying other communities could prove interesting for further research, as well as the social and communal aspects of learning during game jams.
Game jams (speljam) är tidsbegränsade spelutvecklingsevenemang, ofta 48 timmar långa, där folk samlas, formar grupper och skapar spel tillsammans. Spelen kan vara digitala (till exempel videospel eller mobilspel), eller fysiska (till exempel brädspel); korta eller långa; färdiga eller i ett tidigt utvecklingsskede — beroende på evenemangets form. Game jams kan vara öppna för deltagare med vilken som helst bakgrund; hobbyister, professionella spelutvecklare, eller nybörjare.
För det här examensarbetet intervjuades åtta game jam-aktivister eller -organisatörer om deras erfarenheter, attityder och uppfattningar gällande inlärning på game jams. Studiens mål är att undersöka hur människor lär sig på game jams, varför, och vad game jammets pedagogik tillför den som lär sig. Arbetet behandlar frågor kring pedagogiska antaganden, erfarenheter och praxis.
Alla intervjuade hade erfarenhet av att lära sig under game jams, och en del hade också erfarenhet av undervisning under eller genom game jams. Studien tyder på att den inlärning som sker på game jams är praktisk och problemfokuserad, och asymmetrisk på det sättet att deltagare inte lär sig samma saker. Under ett game jam kan deltagarna lära sig viktiga spelutvecklingsförmågor, bland andra avgränsning, kommunikation, priorisering, tekniska kunskaper, och social kompetens. De intervjuade såg game jams som en möjlighet att prova på nya spelutvecklingsområden, slipa sina kunskaper, och utmana sig själva. Game jams kan också fostra metakognitiva förmågor.
Inlärningen sker ofta på ett subtilt, otvunget, och lösningsinriktat sätt. Processen är öppen för experimenterande och utforskning. Inlärningen är social, och gruppen, och de andra deltagarna har en viktig roll för individens inlärning. De intrevjuade uppskattade också känslan av samhörighet kring game jams.
På det stora hela så uttryckte de intervjuade en entusiastisk och positiv attityd till inlärning under game jams och såg många möjligheter att integrera game jams också inom formella undervisningsmiljöer. Utmaningar inkluderar att behålla deltagarnas autonomi, passa in i skolors schema, och orealistiska förväntningar orsakade av en avsaknad av tidigare erfarenhet av spelutveckling. De föreslog också olika sätt att övervinna utmaningarna, och diskuterade även god arrangemangspraxis och social facilitering, och hurdan spelutveckling som sker under game jams.
Studien föreslår att game jams har stort potential vad gäller inlärning, och de intervjuade upplevde liknande inlärning som tidigare forskning tytt på. Eftersom studien fokuserar på den finländska game jam-gemenskapen kunde andra länders motsvarigheter vara intressanta studiemål, liksom de sociala och gemensamma aspekterna av inlärning under game jams.
Submit a publication
Browse
Statistics