Non-binary gaze

Abstract

The thesis Non-binary Gaze consists of a written component, as well as an artistic part. The written component is built around the question if a non-binary approach could help create more representative images in both advertisements and contemporary documentary portrait photography. The objective of this study is to analyse some of the cultural norms that advertisements help construct, such as the social construction of gender and ethnicity, and to move beyond the constraints of a binary gender, suggesting a new approach to create images with a broader representational spectrum.

My research consists of a literary review of texts about stereotypes and strategies of subordination utilised in advertisements when portraying women and minorities, the dominant perspective of the (white) male gaze, as well as some approaches on the female gaze, mainly focusing on women looking at women. Notions of the gendered structures of our society, as well as recognizing the complexity of gender as fluid are also crucial to my text.

My artistic part consists of 25 portraits of Swedish-speaking Finnish women, where I strive to break down common stereotypes of the homogeneity of the Swedish-speaking minority. My focus is on the subjective feeling of being a Swedish-speaker in Finland and being seen and treated by society as a woman. While aiming for a more neutral approach by keeping in mind conventions of the gaze, I concentrate on the subjectivity of unique experiences of each of my subjects. Nevertheless, artists and advertisers have to bear the responsibility of critically assessing what kind of visual culture they contribute to. Can critical thinking, ethical representation and the creation of “good enough” ideals be used as a tool of reinvention? One way to start creating more representative images is to shift the starting points that creatives begin with, by questioning themselves and their biases. I offer some thoughts on how to accomplish this in the form of a manifesto.

To conclude, this thesis is a brief summary of some of the issues of a gendered gaze in portrait photography, based on a literary review combined with my personal photographic work. It raises questions on the responsibilities of the creators of images, film and advertisements, and offers some thoughts on how to accomplish that through a manifesto.

Avhandligen “Non-binary Gaze” [icke-binär blick] består av en skriftlig komponent och en konstnärlig del. Den skriftliga delen är byggd runt frågan om ett icke-binärt förhållningssätt kunde främja skapandet av representativa bilder både inom reklambranschen och nutida porträttfotografering. Målet med detta arbete är att kritiskt granska kulturella normer både kring genus och minoriteter, samt bilder och reklamer som skapar dem. Detta inkluderar uppfattningen om kön och identitet som sociala konstruktioner, och förslag på ett nytt förhållande till skapandet av bilder genom bredare representativa spektrum.

Undersökningen byggs upp av en litterär analys, och börjar med texter om stereotypier och strategier för den underordning som utnyttjas då kvinnor och minoriteter avbildas i reklamer. Jag fortsätter därefter med att beskriva det dominanta perspektivet av den (vita) manliga blicken, samt med tolkningar av den kvinnliga blicken med fokus på kvinnor som ser på kvinnor. Förståelsen av de strukturer i vårt samhälle som upprätthåller det sociala könet, likasom kompleksiteten av genus som ett flytande begrepp är också avgörande ståndpunkter i min text.

Den konstnärliga delen består av 25 fotografiska porträtt av finlandssvenska kvinnor, genom vilka jag strävar till att bryta ner allmänna stereotypier om homogeniteten av oss finlandssvenskar. Fokuset ligger på den subjektiva känslan av att vara svenskspråkig i Finland och av att bli sedd och behandlad som en kvinna i vårt samhälle. Utan att glömma blickens konventioner, strävar jag mot mera neutrala former av avbildning, med fokus på den upplevda subjektiviteten och de unika erfarenheterna mina modeller har. Både konstnärer och reklambranschen måste ta ansvar och kritiskt granska den visuella kulturen de bidrar till. Kunde kritiskt tänkande, etiska representationer och skapandet av “tillräckligt bra” idealer användas som verktyg för återskapning av bättre representationer? Ett sätt att skapa mera representativa bilder är att ifrågasätta sig själv och sina fördomar och på såsätt skifta på utgångspunkten av skapandet. Jag har skrivit ner tankar om hur det kunde uppnås i mitt manifest.

Avhandlingen är ett kortfattat sammandrag på några av de problemen som en genusinriktad blick skapar i porträttfotografering och som är baserad på en litterär analys kombinerad med mitt personliga fotografiska arbete. Texten betonar ansvaret som skapare av bilder, filmer och reklamer har, samt föreslår metoder för att bättre bära detta ansvar inom representation.